Gå till innehåll

En sömntornstekel ligger bakom denna lustiga, men vackra utväxt på rosbladet.

Här kommer en ros till alla naturvänner! Men vad som är intressant med denna ros är utväxten; på bladet till nyponrosen sitter en gall som i sig är vacker som en fager blomma. Det är en sömntornstekel (Diplolepis rosae) som varit framme! Så här beskriver artfakta.se: ”Honan lägger ägg i knoppar av rosor. Knopparna utvecklas till så kallade sömntornsgaller vari larverna lever och äter av växtvävnaden.” Fiffigt va’?! Dessutom kan sömntornstekeln i sin tur parasiteras av andra steklar. Parasitsteklar, ofta väldigt små, är otroligt artrika och bara i Sverige finns det över 7200 arter parasitsteklar, vilket i runda slängar är en fjärdedel av alla fantastiska insektsarter i landet!

Weeehoo! Onsdag den 15:e juli besöker jag Kulturkapellet i Sörfjärden, vid den underbart vackra kusten i norra Hälsningland. Syftet med Kulturkapellet är att skapa en mötesplats för kulturell och social verksamhet, i den historiska miljö som Kapellet bjuder. Deras sommarprogram hittar du här.

Temat för kvällen blir biologisk mångfald och fokus på vilda bin. Tillsammans kommer vi att bygga bihotell av lite olika slag, inklusive några av vassrör. Dessutom kommer vi tillverka egna, snygga sugrör av vass, i andan av hållbar utveckling.

Aktiviteten lämpar sig utmärkt för barn, och är en variant av de otaliga liknande aktiviteter jag har gjort med barn på Sigtuna naturskola, där jag jobbar.

Om du kommer dit så ses vi! Det kommer bli jättetrevligt! Och om du inte kan komma så får du gärna ta ladda ned och skriva ut min beskrivning av hur man tillverkar egna bihotell. Det är faktiskt busenkelt - och tänk så kul det är att få följa egna "husdjur" samtidigt som man hjälper naturens mångfald.

Eksnabbvinge (Favonius quercus). Låter det bekant? Nja, kanske inte, men det är som synes en fjäril, och faktum är att det finns många fler fjärilar än vad man kan tro. Bara i Sverige finns det faktiskt över 3000 fjärilsarter enligt Artfakta.se och globalt sett är det hundratusentals. (Otroligt va?!) Just denna art är ganska vanlig men svårare att se då den gärna håller sig högt upp i ekar och njuter av honungsdagg (bladlössens sockerhaltiga exkrementlösning).

Eksnabbvinge (Favonius quercus)

Artepitetet ”quercus” skvallrar onekligen om att den är knuten till just ek (Quercus robur). Dessutom överlappar utbredningsområdet för fjärilen ganska väl med det för trädet.

Utbredningsområdet för eksnabbvinge (vänstra bilden) och skogsek (högra bilden). Källa: Artfakta.se

Tänk vilken mångfaldsmagnet ekar är! Men då gäller det inte bara små söta ekar som vi har i stadsbebyggelse, utan eken som helhet, dvs allt från unga ekar till riktigt gamla ekar som har en helt annan struktur och biologisk mångfald eftersom många arter har väldigt specifika behov. Många arter behöver t.ex. riktigt gamla, multnande träd som livsmiljö.

Till sist, en bild på stora ekar i olika beklädnader i Morga hage, strax söder om Uppsala. Inte oväntat har detta område en fin insektsfauna enligt flera entomologer jag känner.

Magiska träd i Morga hage, mellan Uppsala och Knivsta.

Tips till den nyfikna: Gå till Artfakta.se och sök på ”eksnabbvinge”!