Gå till innehåll

PEDAGOGTIPS!
Nu är det höst! Tycker du om svampar och vill ta upp dem i undervisningen? Då underlättar det att ha ett bildspel. Jag har gjort en enkel PowerPoint om svampar som du gärna får ladda ned och använda! Bildspelet har många...bilder (mestadels mina egna bilder på sånt som finns i skogen nu). Texten är enkel och tydlig. Tanken är att det ska vara lätt för vem som helst att använda, och samtidigt intressant och lärorikt för barn. Jag har även skrivit anteckningar (kan man se med View > Notes) som man kan läsa och anpassa till nivån på undervisningen. Bildspelet passar främst på låg- och mellanstadiet, men kan säkert användas som "aptitretare" även högre upp i åldrarna. Bildspelet hittar du under "pedagogiskt material."

Screenshot på bildspelet om svampar.

Bland "pedagogiskt material" finns även ett pedagogiskt arbetsblad om svampar som är busenkelt att använda och funkar perfekt i kombination med bildspelet. Jag använder det i min egen undervisning men du får gärna ladda ned det och använda det själv. Det är formulerat så att det är användbart för ganska många årskurser, med fokus på låg och mellanstadiet. Skriv ut och dela ut - kan det bli lättare?

Tipsa gärna kollegor och vänner!

Hösten är svamparnas högtid, så även detta år. Jag har varit ute mycket i skog och mark och sett en hel del spännande svampar, några ätbara och andra helt enkelt förunderligt vackra. Här är några av dem.

Kandelabersvamp
Kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus)
Gul fingersvamp (Ramaria flava s. lat.)
Svartöra (Aurocularia mesenterica)
Kuddticka (Fomitiporia punctata)

En sömntornstekel ligger bakom denna lustiga, men vackra utväxt på rosbladet.

Här kommer en ros till alla naturvänner! Men vad som är intressant med denna ros är utväxten; på bladet till nyponrosen sitter en gall som i sig är vacker som en fager blomma. Det är en sömntornstekel (Diplolepis rosae) som varit framme! Så här beskriver artfakta.se: ”Honan lägger ägg i knoppar av rosor. Knopparna utvecklas till så kallade sömntornsgaller vari larverna lever och äter av växtvävnaden.” Fiffigt va’?! Dessutom kan sömntornstekeln i sin tur parasiteras av andra steklar. Parasitsteklar, ofta väldigt små, är otroligt artrika och bara i Sverige finns det över 7200 arter parasitsteklar, vilket i runda slängar är en fjärdedel av alla fantastiska insektsarter i landet!

Weeehoo! Onsdag den 15:e juli besöker jag Kulturkapellet i Sörfjärden, vid den underbart vackra kusten i norra Hälsningland. Syftet med Kulturkapellet är att skapa en mötesplats för kulturell och social verksamhet, i den historiska miljö som Kapellet bjuder. Deras sommarprogram hittar du här.

Temat för kvällen blir biologisk mångfald och fokus på vilda bin. Tillsammans kommer vi att bygga bihotell av lite olika slag, inklusive några av vassrör. Dessutom kommer vi tillverka egna, snygga sugrör av vass, i andan av hållbar utveckling.

Aktiviteten lämpar sig utmärkt för barn, och är en variant av de otaliga liknande aktiviteter jag har gjort med barn på Sigtuna naturskola, där jag jobbar.

Om du kommer dit så ses vi! Det kommer bli jättetrevligt! Och om du inte kan komma så får du gärna ta ladda ned och skriva ut min beskrivning av hur man tillverkar egna bihotell. Det är faktiskt busenkelt - och tänk så kul det är att få följa egna "husdjur" samtidigt som man hjälper naturens mångfald.

Eksnabbvinge (Favonius quercus). Låter det bekant? Nja, kanske inte, men det är som synes en fjäril, och faktum är att det finns många fler fjärilar än vad man kan tro. Bara i Sverige finns det faktiskt över 3000 fjärilsarter enligt Artfakta.se och globalt sett är det hundratusentals. (Otroligt va?!) Just denna art är ganska vanlig men svårare att se då den gärna håller sig högt upp i ekar och njuter av honungsdagg (bladlössens sockerhaltiga exkrementlösning).

Eksnabbvinge (Favonius quercus)

Artepitetet ”quercus” skvallrar onekligen om att den är knuten till just ek (Quercus robur). Dessutom överlappar utbredningsområdet för fjärilen ganska väl med det för trädet.

Utbredningsområdet för eksnabbvinge (vänstra bilden) och skogsek (högra bilden). Källa: Artfakta.se

Tänk vilken mångfaldsmagnet ekar är! Men då gäller det inte bara små söta ekar som vi har i stadsbebyggelse, utan eken som helhet, dvs allt från unga ekar till riktigt gamla ekar som har en helt annan struktur och biologisk mångfald eftersom många arter har väldigt specifika behov. Många arter behöver t.ex. riktigt gamla, multnande träd som livsmiljö.

Till sist, en bild på stora ekar i olika beklädnader i Morga hage, strax söder om Uppsala. Inte oväntat har detta område en fin insektsfauna enligt flera entomologer jag känner.

Magiska träd i Morga hage, mellan Uppsala och Knivsta.

Tips till den nyfikna: Gå till Artfakta.se och sök på ”eksnabbvinge”!

Idag (20 maj) är World Bee Day fick jag höra. Det måste man ju fira, speciellt eftersom det är samma vecka som Biologiska mångfaldens dag 22 maj. Idag var dessutom en fokusdag för bin och biologisk mångfald då jag höll en pedagogisk aktivitet på naturfritids på S:ta Gertruds skola i Sigtuna. Runt 40 barn gjorde (två) egna bihotell av vassrör samt en lite tuffare variant i träbitar som jag sågat i lagom långa bitar (från reglar) samt förborrat med ca 10 hål vardera. Barnen fick färglägga sina kreationer - grymt kul att se deras entusiasm och hur fina deras bihotell blev! Hursomhelst, filmklippet är från jobbet på naturskolan då jag tidigare under dagen förberedde allt. Det var dock inte förrän senare som jag såg vad som faktiskt händer under filmsnutten.

Tystnad. Tagning.
Action från bihotellet.

Den här honan av rödmurarbi (Osmia bicornis) har precis kommit tillbaka till bohålet det jobbar på. Till hennes fasa är det upptaget av ett annat bi som ligger där inne och slappar. Det är förmodligen en hane av rödmurarbi. Honan skrider till verket och börjar dra i hanen, som hon strax därefter lyckas få ut. Därefter kollar hon bohålet, går ut och vänder sig för att krypa in baklänges, lägger förmodligen en omgång pollenkorn som hon samlat från blommor i närheten, och börjar sedan arbeta vidare på den murvägg som kommer innesluta pollenbollen (med lite nektar) och det ägg hon lägger i cellen.

Snacka om full rulle. ”Busy as a bee” stämmer onekligen. Keep up the good work and have a happy World Bee Day!


Dela gärna!

Alright! Den här veckan som kommer är inte vilken vecka som helst, utan den har fokus på biologisk mångfald eftersom 22 maj är Biologiska mångfaldens dag. Det myllrar förstås av spännande mångfald i naturen nu när den vaknat upp rejält efter ”vintern” vi haft. Årets firande blir av rådande omständigheter inte som det brukar vara, men alla har möjlighet att vara med då ”Biologiska mångfaldens dag 22 maj” (samt på FaceBook här) ordnar med livesändning nu på fredag! Coolt va’?! Dessutom händer en del andra aktiviteter under veckan. För att läsa mer och ta del av programmet, kolla in hemsidan.

PEDAGOGTIPS

  • Varför inte följa med ”live” från klassrummet nu på fredag?! Koppla upp sändningen på skärmen och ta del av smörgåsbordet en stund tillsammans.
  • Prata om biologisk mångfald i skolan och varför det är viktigt. Varför inte ta upp begrepp som ART, BIOLOGISK MÅNGFALD, EKOSYSTEM, NÄRINGSKEDJA, EKOSYSTEMTJÄNSTER, m.fl.
  • Slå ett slag för biologisk mångfald genom att tillsammans tillverka exempelvis bihotell, fågelholkar, gå på småkrypssafari m.m. (Det kommer jag själv göra med diverse skolelever 🙂)

LÄNK
https://www.biomfdag.se/


Tipsa gärna vänner och kollegor!!!

I dessa tider är det många som passar på att njuta av en fin bok. Så även jag. Denna bok (Fagus sylvatica) öppnar nu upp sina gröna solfångare för att driva världens kanske viktigaste kemiska reaktion: fotosyntesen! Det låter som ett stort påstående, men faktum är att den absolut överväldigande delen av livet på jorden har sin grund i den solenergi som de gröna växterna fångar med sina blad och använder för att bygga kolhydrater av koldioxid och vatten. Förenklat uttryckt blir det:

vatten + koldioxid + solenergi => druvsocker + syrgas

eller

H2O + CO2 + solenergi => C6H12O6 + O2

Färska, skrynkliga blad på en bok (Fagus sylvatica).

Fotosyntesen lägger alltså grunden för livet på jorden eftersom växter blir till mat för andra, inklusive djur (allt från insekter till däggdjur), svampar och bakterier.

Skrynkligt värre, som ett sammanpressat dragspel.

Just bok är en riktig mästare på att fånga solens strålar. Tillsammans bildar bladen på en gren en horisontell ”matta” för att ta vara på ljuset. Då blir det inte heller mycket kvar på marknivån, och mycket riktigt är växtligheten under bokarna ganska sparsam.

Många bokblad som skrynklar ut sig till ett jämnt, horisontellt plan för att fånga solens strålar.

Tänk så mycket man kan lära sig av en bok! Just denna utgåva hittade jag i Stadsskogen i Uppsala.

Bihotell (alternativt ”stekelhotell” eller ”insektshotell”) snart färdigt! Jag har ordnat en enkel men trevlig variant inför nästa vecka då jag och ett gäng skolbarn ska göra klart hotellet och sedan hänga upp på ett bra ställe. Det blir spännande! Eftersom det är en ”byggsats” kommer vi att hinna sätta ihop den tillsammans och barnen får känslan att de gjort färdigt något viktigt. Det är ju lättare att känna entusiasm och nyfikenhet då. Sedan får naturen göra jobbet! 😃🐝👍

Bihotell / stekelhotell / insektshotell. Kärt barn har många namn...

Men hur fungerar det och vad ska man tänka på? Ja, till att börja med kan man ju undra varför man ska bygga hotell till bin? Vad många - kanske de flesta? - inte vet är att det faktiskt finns många olika sorters bin. Det finns alltså inte bara den där typen av bin som bor i flera tusen i ett gemensamt samhälle i stora bikupor. Vad som är speciellt med den arten är ju att vi människor har domesticerat honungsbiet (gjort det ”tamt”; ibland säger folk ”tambi”) för att kunna dra nytta av honungsbiets arbete med att skapa honung och vaxkakor. Honungsbiet är bara en art bland bin, och bara i Sverige finns det några hundra andra arter bin, där alla mer eller mindre lever ensamma, dvs ”solitärt”. Solitärbin behöver också ställen att bo på, men till skillnad från honungsbin som bygger stora samhällen lever solitärbin enskilt.

Bon? Innebär det att biet bor där? Nja, när vi pratar om solitärbin och de bihotell vi bygger är det framförallt att de behöver platser för sina små ägg, som kläcks till larver, som behöver mat för att växa och förpuppas för att omvandla sig till vuxna individer. Det behövs alltså skrymslen där ”mamma bi” kan gömma ett ägg bredvid en samling näringsrik föda.

Solitärbiet (honan) samlar in pollen och nektar och samlar ihop det till ett slags boll som är ”bibröd” till avkomman. Bibrödet lägger honan i ett litet skrymsle (t.ex. en brädbit där någon vänlig själ har borrat ett långt hål med en borrmaskin - helst minst 6 cm djupt, gärna mycket längre, och med en diameter av 3-13 mm) och när det blivit till en liten gulaktig boll lägger hon ett litet ägg där, varefter hon murar igen hålet. Iallafall gör just ”murarbin” detta, bland vilka det söta rödmurarbiet är en trevlig hotellgäst.

Rödmurarbi som murar igen hålet med lera. Där innanför ligger det en boll med bibröd (pollen och nektar) samt ett litet ägg som honan har lagt på bollen. Faktum är att det förmodligen ligger flera celler av denna typ, sekventiellt igenmurade i borrhålet.

Ägget kläcks ganska snart efter att det har murats in. Larven som kommer fram käkar upp maten som finns där och växer...och växer...och växer. När den är tillräckligt stor (förmodligen är all mat uppäten vid det laget) förpuppas den och genomgår, precis som fjärilslarver, en fantastisk förvandling från larv till fullvuxen individ. Men istället för att krypa ut ur hålet så går det in i ett slags dvala under höst och vinter för att senare, när solvärmen under våren väcker den till liv, vakna upp och gnaga sig ut ur sitt förseglade hem. Väl ute i den storslagna naturen är det bara att starta upp vuxenlivet, och därmed börjar livscykeln om på nytt. Vad som gäller då är att besöka blommor, äta, och samla mat för nästa generation. På köpet blir de blommor som bina besöker pollinerade, vilket är utomordentligt viktigt för växter, naturens ekosystem och i förlängningen oss människor. Coolt va?!!

För att hjälpa solitärbin kan vi tillverka bohålor genom att borra hål och sätta upp bihotell på bra platser. En bra plats är gärna skyddad från ihållande väta och regn, så sätt gärna upp bihotellet på en solig vägg men i visst skydd av t.ex. en taknock.

Lycka till! Kolla gärna in mina inlägg på sociala medier (naturpedagogen på facebook samt naturpedagogen på instagram) för uppdateringar från bihotell och annat smått och gott i naturen.

Idag har besökt fritidshemmen på Råbergsskolan i Rosersberg, tillsammans har vi gjort en insats för naturen! Barnen har bl a samarbetat och byggt mycket fina fågelholkar som de kommer att sätta upp i anslutning till fritidshemmen och skolgården. Nu är det ju hög tid att sätta upp fågelholkar för att hjälpa våra flygande vänner, eftersom det allmänt sett är stor brist på bostäder för fåglar som bygger sitt bo i håligheter. (Det finns t.ex. inte så många träd med naturliga håligheter i det moderna skogsbruket, vilket är ett stort problem för biologisk mångfald.)

PEDAGOGTIPS
Det blir spännande att följa dessa holkar. Vem flyttar in? Hur beter sig hyresgästerna? Hur ofta kommer föräldrarna med mat till ungarna? Som pedagog kan du lätt skapa nyfikenhet hos barnen genom att låta dem följa livet i holken! Varför inte arbeta med faktatexter knutna till de fåglar som flyttar in? Hur påverkar fåglarna naturen där de bor? Vad händer om fåglarna försvinner (dvs om det inte finns boplatser)? Om du har andra tips får du gärna kommentera!
Lycka till!

Förresten, måtten är följande:

Bakdel 50 x 17 cm. Tak 23 x 17 cm, snedsågad där taket möter bakstycket.

Sidor 30/25 x 14 cm. Alltså en något smalare bräda. 30 cm där sidan möter bakstycket.

Framdel 30 x 12 cm. Smalaste brädtypen. Samma bräda används till bottenplattan som är 12 x 12 cm. Ingångshålet bör vara minst 25 mm i diameter (de minsta fåglarna typ blåmes), men 32-35 mm är bra för att välkomna lite fler arter.

Sätt ihop delarna med spik eller skruv (förborrning kan behövas för att undvika att brädor spricker av skruvarna). Sätt dock fast framstycket med skruvar högt upp från sidorna, en skruv på vardera sida. Då kan man öppna framdelen och städa ur inför kommande häckningssäsonger.

PS. Framöver kommer jag lägga upp ritningar på holkar, men kolla gärna in Biotopia som har mycket bra tips och ritningar på fågelholkar. DS.

En trevlig fågelholk som är lätt att städa ur efter häckningssäsongen.